11/2 Vandring
Att gå med Gud.
Det är meningen med livet,
tror jag.
Det är vad som ger resten av det vi vanligtvis kallar livet en djupare innebörd för. Det är insikten som ger liv i ögonblicken, och ro i stunden. Efter att ha haft mina vänner här under kvällen och efter att vi bett, läst bibeln och lovsjungit tillsammans så är jag fylld av en djup ro. Inte för att jag vet vad det vi kallar livet kommer innebära för mig, jag har ingen aning om vilket yrke jag ska välja, vem jag ska gifta mig med eller var jag kommer bo. Jag vet inte ens vad jag gör om ett halvår!
Men,
Jag vet att vilken vägen än är, får jag vandra den med Jesus. Ibland när jag är ute och går, kan det där bli så tydligt, att han är levande och att han vandrar med. En sådan upplevelse fyller mig med en förundran, och nästintill bävan. Det är för verkligt för att omfatta i min ofta begränsade tankevärld. Samtidigt är det så påtagligt, att jag inte vet vad jag ska göra med vetskapen..Det är i de stunderna, det är lätt att älska Jesus.
Fast det vil jag att du ska veta, att det är inte alltid så lätt, inte alltid så självklart heller i mitt liv. Jag tvekar, jag brottas, jag saknar de rätta känslorna. Upplever inte de otroliga händelserna. Det finns olika tider i mitt liv, och därför är jag tacksam att jag kan få finna vila i vissheten att Gud går med oavsett mina känslor eller tankar.
Vandringen med Gud har både uppför och nerförsbackar, dalar och höjer. Utan dem skule jag aldrig få starkare ben och se nya utsikter, inte heller få tid att vila och hämta kraft. Antagligen skulle jag heller inte kunna komma framåt och in på ny mark. Blir stegen tunga, försöker jag lämna ryggsäcken till Jesus, då brukar vandringen bli lättare.
Guds frid på din resa!
9/2 bara, lycklig faktiskt!
I fredags hade vi fysikprov vilket kanske inte låter som någon höjdare, men det gick riktigt bra så jag kände mig väldigt nöjd. Jag lyckades till och med komma med det tidiga tåget för att jag löste uppgifterna så snabbt. (Nu återstår bara att hoppas på att jag även löste dem rätt..) Jag kom hem glad i hågen, städade mitt rum och dammsög övervåningen. Sen packa jag och var glad över att jag hunnit allt jag skulle, innan det var dags att åka till afrikanska dansen med mamma. Väl där dansade jag i en och en halv timme för första gången på några månader, vilket var riktigt skönt och sjukt flåsigt och svettigt. Min kära kompis Linnea var också med, och efteråt skjutsade mamma hem oss till hennes lilla lägenhet så att vi kunde ha vår filmkväll. Det måste jag säga, att mysigare filmkväll har jag aldrig haft. Först åt vi en jättegod middag som Linnea gjort iordning innan hon gick till dansen, bestående av soppa, bagel och quinoasallad med grape i som verkligen var god. Sen tittade vi på filmer med tema kärlek; Dirty dancing 2 och en film om en begåvad matematiker som var uppväxt i slummen och jobbade på MIT som städare. Dirty dancing var verkligen gullig, och du vad bra de dansade, jag och Linnea var tvugna att jazza loss till musiken efteråt. Man blev så sjukt danssugen! Sen såg vi den andra filmen som var lite mer allvarsam, med bra skådespelare och många riktigt bra repliker.När vi till slut släckte alla levande ljus och kom i säng låg vi och pratade ett tag om livet och kärleken och lite av varje, tills vi somnade bägge två och sussade sött hela natten. När vi vaknade vid halv nio åt vi en god och långsam frukost, drog oss ett tag och räknade matte innan provet. Sen gick vi ner på stan, gymmade och pumpade muskler, och tog oss efteråt i ett utsvultet tillstånd till ett cafe för att äta lunch. Till sist gick vi till Godisland så att jag fick köpa mitt lördagsgodis, som jag glatt mumsade i mig på vägen till Linneas lägenhet där jag äntade tills min far kom för att hämta mig.
Jag hara bara känt mig tillfreds och lycklig hela helgen, det är inte klokt vad bra jag haft det!
Tack Linnea, och tack Jesus, för en alldeles, alldeles underbar helg!
(Tänk att du är min vän, där kan vi snacka värdefulla kontakter i telefonboken;) )
6/2
Jag tror inte på "the one", jag lovar er. Men jag tror att det finns några där ute som passar ihop med mig, och just nu när våren snart är här kan jag inte låta bli att längta tills jag möter honom jag kommer att välja. Inom mig stretar längtan att växa till och växa upp, lämna tonåren och bli kvinna, välja mitt eget liv och en självständig väg. Visst väljer jag redan, men jag är trots allt tvungen att gå gymnasiet, och vackert läsa de kurser som erbjuds, göra det mina föräldrar ber mig om och bo dit de flyttar. Jag längta efter ett yrke, en egen bostad och någon att älska. Jag längtar efter det så mycket, att jag är beredd att vänta för att det ska bli helt rätt...
Självklart ska man leva i nuet, men mina drömmar vill jag inte ge upp för någon annans drömmar än Guds för mitt liv. Framför mig ilgger två ensamma gymnasiår fyllda av träning och studier. Nog förstår ni varför jag längtar?
Herre, led mig rätt och visa mig Din väg, så att jag kan vandra på den. Tack att du vandrar med.
6/2 Till min blivande man
Om du kunde ana, vad jag längtar efter dig. Den här dagen har varit grå och trist, regnet sköljde bort det glada livsmodet och tröttheten sopade energin under mattan. Tänk om du hade funnits, då hade du tagit hand om mig när jag kom hem. Du hade kramat mig, dragit mig intill dig, strukit mig över håret och viskat något fint i mitt öra.
Om du kunde ana, vad jag längtar efter dig. Jag vill lära känna dig, locka dig till skratt och retas med dig. Dela tankar och minnen. Det finns så många oskrivna ord jag väntar att få skänka dig, så många överraskningar. Så mycket kärlek förvarat i just mitt hjärta som jag vill ösa över dig.
Nu väljer jag ensamheten, för dig. Jag sparar det vackra för att det ska finnas något fint att ge när vi möts.
Kanske dröjer det ett par år, innan vi båda funnit vilka vi är och vart vi är på väg, så att vi kan finna varandra.
När den tiden förflutit, då möts vi...
/Din Hanna
5/2 Tisdag
Undrar varför det fortfarande vänder sig i magen. Det är länge sen sist och jag har tappat bort känslorna så vilka ska jag nu ta fram. Vad borde jag byta ut de gamla mot? Antar att det ordnar upp sig av sig självt. Men man kan ju fråga sig varför...Och det klassiska som jag alltid säger i telefon när folk inte kommer till sak; Vad vill du?
Borde kanske snygga till mina artighetsfraser när någon ringer, och rusta mig med mer vänlighet och tålamod.
Nu ska jag snart sova...gonatt
En inre resa
Jag springer inte iväg från livet.
Jag springer ifatt det.
När meter blir till kilometer blir till mil,
blir jag fri från tidens fångenskap.
Jag lämnar bojorna och går in i evigheten.
Där samlar jag och plockar bland kringspridda ting, lämnade i hast.
Ställer bort koppar lämnade i stress,
dukar av ett bord som annars hade dukat under av press.
Nu tar jag och dammar och vaskar och ordnar.
Finner tankar och minnen i hörn som jag vårdar.
Torkar ryggar på rader av tankar mellan blad,
skriver nytt och öppnar sinnet för andra vyer.
Sist öppnar jag fönstret och låter luft strömma in,
lämnar min boning ren och frisk, öppen mot världen
Jag kommer hem igen, svettig och smutsig med lera på skorna.
Känner du inte doften av nyskurat?
Av: Hanna Carlsson -020308-
2/2 Lördag
Några bilder på mina inköp blir det inte, för den krassa sanningen är att jag inte har en aning om hur man använder min webbcam på ett bra sätt. Tänk om man vore teknisk, vilket liv det skulle vara. Så mycket smidigare många saker skulle gå, och så lite trassel med apparater jag skulle vara tvungen att genomlida. Om det finns något botemedel mot teknikolexi så vill jag veta det, för snart måste jag byta ut min 3310 och då bilr det inte nådigt. Jag måse hitta någon mycket okomplicerad sak så att jag kan använda nyförvärvet.
Det var allt ifrån mig denna lördagkväll...Inga djupa tankar, vilket jag skyller på chokladpuddingen jag nyss intagit som säkerligen sänker min ålder med 10 år:)
