Regn igen

Vaknade upp till smatter mot fönsterrutan. Regnet öser ner, och jag sitter inne och skruttar. Det är faktiskt skönt, för jag har tränat rätt mycket i några veckor. Man måste våga vila finns det ju de som säger, och jag antar att de har rätt. Både kropp och psyke behöver vila för att ladda om och kunna växa sig starkare. Även om jag har svårt att tro på det. Det verkar ju som en paradox att jag skulle bli en bättre löpare för att jag ligger i soffan och slöar.

Trots min misstro mot alla idrottskunniga träningsråd har jag bara löpt ett pass den här veckan. Ett löppass som inte gick särdeles bra. Jag fick ett närgånget möte med asfalten när jag sprang i nerförsbacke. Jag trampade snett ner i vägkanten, vek in foten och tog i mig själv med ansikte, näsa och händer. Då brände det alldeles förskräckligt, och nu ser jag ut som att någon misshandlat mig. Det gick lite väl hett till helt enkelt. Man måste se sig för, och vara på sin vakt även i löpspåret, är läxan jag lärt mig. Det är ganska lätt att trampa fel när man springer i vägkanten.

Vad har jag mer jort den här veckan? Svar: Jag har fyndat för mammas pengar. Efter en shoppingtur med Nina till sthlm var pengarna slut, men jag behövde fortfarande lite kläder. Så jag följde med mamma som smakråd på stan och fick på köpet lite underkläder, en t-shirt och en munktröja. Munktröjan kostade 30kr för att den lilla grejen man drar i på blixtlåset var borta. Jag trädde i en liten nyckelring och vips så funkar blixtlåset perfekt. En till klännig har jag hittat också. Jag är i en period då jag tycks älska blommiga sommarklänningar och kjolar. Märkligt men trevligt.

Ja, det var väl allt för mig idag. Snart ska vi åka och fika i Kungsör, en liten familjeutflykt. Annars är det inte så mycket so


Mums..dettta lever jag på just nu:)

Mums..dettta lever jag på just nu:)

Mamma försökte skrämma mig med att det är massa fett i jordgubbar..tihi.
Trodde henne nästan, hon hävdade att det fanns i fröna utanpå. Hon har dock fel fel fel, för det är bara 0,02% fett i jordgubbar. Jag kan äta hur mkt som helst med gott samvete. Har dock lite ont i magen för tillfället, är lite som en röd drog man inte kan få nog av de små söta gubbarna.

Ännu en härlig dag

Den här dagen har gått i lathetens och lättjans tecken. Jag vaknade vid halv tio och skulle då tagit en morgonpromenad. -Men varför gå ut och plåga sig när man har ont i höften?, tänkte jag och åt istället en oemotståndligt god jordgubbsfrukost (pappa har köpt flera liter jordgubbar på extrapris). Sedan virade jag in mig i en filt mot blåsten och gick och la mig i hängmattan för att läsa en bok. Så värst mycket läst blev det inte, för jag somnade. Det var så skönt, solen  värmde mitt ansikte och fåglarna kvittrade så fint. När jag vaknade hade det plötsligt gått två timmar, och jag kände mig redo för en promenad, något som Leo, min lilla pudel, uppskattade.

Efter den kraftansträngning som dagens promenad innebar har jag inte gjort just något särskilt. Solat och ätit fler jordgubbar, tagit det lugnt helt enkelt. Något förundrad över att jag, som vanligtvis är väldigt i farten, och njuter av det, kan låta mina dagar gå på i snigeltakt. Jag antar att jag behöver tid för vila, efter en lång termin av skolarbete. Det gäller att njuta i fulla drag, för det här är mitt näst sista sommarlov. Sen måste jag jobba för mitt uppehälle, och flänga runt året om med endast fyra veckors sommar-semester. Dysta framtidsutsikter får jag lov att säga. Jag gör mitt allra bästa för att verkligen njuta av den här tiden, i fulla drag. Den här sommarn ska bli en av de bästa!

När jag var yngre kändes somrarna alltid så långa. Nu för tiden flyger de förbi. Jag har kommit fram till att det beror på att jag är så upptagen med att planera nästa sak jag ska göra, att jag glömmer att njuta av stunden. När allt kommer omkring är det inte så konstigt att tiden flyger iväg, när mina tankar alltid är på väg mot nästa göromål. I sommar ska jag träna på att inte planera bort min tid. Utföra en självutbildning i Carpe Diem, så att säga...

Nu är det dags att lämna min plats för tangenterna.Jag ska ge mig ut på en cykeltur för att utforska en ny löprunda.
So long...

Sommarprojekt

Nu när sommaren har kommit så är jag relativt sysslolös. Faktum är att jag mest ägnar mig åt att ligga i hängmattan, läsa böcker och fundera på livet. Från min halvliggande position i solen, mellan två ståtliga björkar har jag nu beslutat mig för att återuppta skrivandet av en blogg. Både för att få tillfälle att berätta för världen om att jag gör och inte gör, och för att det är lite skojigt att skriva ner sina tankar. En vis människa sa en gång; "Förändra din tanke, och du förändrar din värld." Välkommen till min värld...

En värld som för tillfället är en smula regnig. Alla små vattendroppar saboterade min tänkta löptur, vilket resulterade i att jag istället för att hänge mig åt idrottsliga aktiviteter bokstavligen parkerade mig i tv-soffan. Jag såg filmen The importance of being Earnest, efter en pjäs skriven av Oscar Wilde. Filmen rekommenderas på grund av karaktärernas underbar engelsk snobbdialekt, alla skojiga underfundigheter och en invecklad handling som slingrar sig som en anakonda i amazonas djungler. Jag såg hela filmen utan att somna, vad mer kan man säga? Den är underbart fjantig helt enkelt, och den bör ses!

Klockan är för närvarande 23.46, och innan jag stänger av datorn ämnar jag redogöra för morgondagens planer, vilka är följande:
Jag ska ta en morgonpromenad,
och äta frukost.
Sen kanske en vän kommer förbi för att inspektera mitt hem, och träffa mig:)
Dagen kommer att avslutas med en milslång löptur,
och innan jag somnar ska jag svalka mig med en litet dopp i mälaren.

Det var allt för mig i detta mitt första blogginlägg, som ser ut att vara en del av ett sommarprojekt jag inte riktigt för mig själv definierat ännu. På återseende...


RSS 2.0