29/1

Så sitter jag här lite småstressad över livet och tillvaron på ytan. Jag har en hel del att göra för att få ihop mina cas-timmar. Action blir inget problem, det tränar jag ihop på några månader nu under våren och sommaren. Creativity- och service-timmarna ser dock ut att bli lite svårare att fylla ut, så jag börjar fundrea på en kurs i bild, och kanske börjar jag skriva om litteratur här i bloggen, eller en annan blogg gjord för ändamålet. Då skriver jag nog på engelska, tror det vore en god träning.Jag har även planer på att börja hjälpa till på ungdomsgården här i Kvicksund, det känns som en meningsfull sysselsättning. Förutom IB stressen, som för övrigt sällan drabbar mig, har jag ogjorda läxor och är rastlös. Faktum är att jag var och gymmade idag, men jag borde nog tränat hårdare för jag år ingen ro i kroppen eller sinnet för tillfället.

Trots stressen över livet som är nu, känner jag att jag behållit mitt inre lugn. Visst är det saker som är svåra och visst har jag flera beslut att göra som kommer att bli avgörande, men jag vilar i att Pappa Gud tar hand om och leder mig. Ett av mina bästa bibelord just nu som jag fann mitt i en fruktansvärd beslutsångest talar om att vandra, och ine att Gud går framför och leder men att Han går bakom. Om jag viker av till höger eller vänster låter Han mig höra Hans röst som säger: här är vägen, vandra på den. Ett fantastiskt löfte som hjälper mig att förtrösta på att min himmelske pappa har mitt liv i sin hand, och inte ålter något skilja mig från Honom. Nu är det dags att sova, och prata med Honom som alltid lyssnar om det som ligger på just mitt hjärta just nu. 

Guds frid, och en välsignad nattsömn! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0