3/4 Så var denna väntan över
Nu kommer dagens stora nyhet;
Jag kom INTE in på uwc!
Ett litet torrt brev om hur fantastiska alla var och hur de egentligen hade sänt fler och hur ont om pengar det var meddelade mig att jag inte tilldelats något stipendium. Så, den eviga frågan: Hur känns det efter en sån här förlust?
-Jaa, jo det känns väl, inte så jättemycket. Visst är jag en smula besviken, och frestelsen att tänka illa om kommitten erkänns vara stor. Men, det är ändå så att jag snart gjort ett IB-år, och nu vet jag med säkerhet att det bara blir ett till. Den tanken är inte så dum! Dessutom är det inte så att jag precis lider här hemma, jag trivs bra med både mina lärare och min klass.
Att veta hur det blir nästa år känns skönt, väntan är över. Det känns att det bara är ett år kvar till exams, och det börjar nog bli dags att tända till i skolan nu. Det här året har jag tagit det väldigt lugnt, men det här gav mig ny kamplust. Jag ska kämpa för att gå ut IB på Eskil med grymma betyg, och det är dags att lägga manken till för på sistone har jag bara blivit latare...Märkligt att det jag känner mest är kamplust, efter at jag fått veta att "de inte vill ha mig". I och för sig var det något jag tänkte åp vägen till skolan idag, att jag ären fighter. Sen fick jag påminna mig om att även om jag har ett starkt inre, så fanns det inte där utan en källa.
"Hämta nu styrka hos Herren, av Hans oerhörda kraft"
Ef. 6:10
Vart jag än går får jag följa Jesus, och det är långt viktigare än allt annat i den här världen.
Hos honom är jag stark, hos honom är jag trygg.
Världen, jag är inte slagen till marken, jag är fortfarande redo att möta livet och se vart det tar mig,
även om det inte tar mig till uwc.
Allt för ikväll, ha det fint!
Jag kom INTE in på uwc!
Ett litet torrt brev om hur fantastiska alla var och hur de egentligen hade sänt fler och hur ont om pengar det var meddelade mig att jag inte tilldelats något stipendium. Så, den eviga frågan: Hur känns det efter en sån här förlust?
-Jaa, jo det känns väl, inte så jättemycket. Visst är jag en smula besviken, och frestelsen att tänka illa om kommitten erkänns vara stor. Men, det är ändå så att jag snart gjort ett IB-år, och nu vet jag med säkerhet att det bara blir ett till. Den tanken är inte så dum! Dessutom är det inte så att jag precis lider här hemma, jag trivs bra med både mina lärare och min klass.
Att veta hur det blir nästa år känns skönt, väntan är över. Det känns att det bara är ett år kvar till exams, och det börjar nog bli dags att tända till i skolan nu. Det här året har jag tagit det väldigt lugnt, men det här gav mig ny kamplust. Jag ska kämpa för att gå ut IB på Eskil med grymma betyg, och det är dags att lägga manken till för på sistone har jag bara blivit latare...Märkligt att det jag känner mest är kamplust, efter at jag fått veta att "de inte vill ha mig". I och för sig var det något jag tänkte åp vägen till skolan idag, att jag ären fighter. Sen fick jag påminna mig om att även om jag har ett starkt inre, så fanns det inte där utan en källa.
"Hämta nu styrka hos Herren, av Hans oerhörda kraft"
Ef. 6:10
Vart jag än går får jag följa Jesus, och det är långt viktigare än allt annat i den här världen.
Hos honom är jag stark, hos honom är jag trygg.
Världen, jag är inte slagen till marken, jag är fortfarande redo att möta livet och se vart det tar mig,
även om det inte tar mig till uwc.
Allt för ikväll, ha det fint!
Kommentarer
Postat av: Anonym
shit jag har också sökt men inte fått något brev hem omg
Postat av: hanna
Ja,då får man hålla tummarna för dig:) !
Postat av: Anonym
var de nån från saint eskils som kom in ?
Trackback
