Mina tankar - Min värld

Idag var jag i skolans bibliotek, som enligt mig är den bästa platsen på hela min skola.
Där finns en lugn och mysig atmosfär, som jag kan slappna av i.
Och så finns där böcker, hylla
efter hylla, efter
hylla med bara bara böcker...
litteratur, verk, romaner, noveller, diktsamlingar; ord som flätats samman för att åskådliggöra, återge och beröra.
Efter några års flörtande med naturvetenskapen har jag kommit tillbaka till min första kärlek, litteraturen. Innan jag ens kände till ordet litteratur har jag fascinerats av det. Mamma läste och läste om högvis av böcker för mig när jag ännu var för liten för att förstå bokstävernas mysterium. När jag blev lite äldre "tjuvläste" jag disney-böcker efter det att lampan skulle vara släckt. Jag tror att jag har plöjt igenom alla tonårsböcker om hästar som någonsin skrivits, och när lektionerna var för tråkiga på mellanstadiet läste jag böcker som jag höll under den utstickande kanten av bänklocket.
Idag hinner jag inte läsa lika mycket, men det kommer perioder då jag kastar mig över böcker som en hungrig retriver kastar i sig hundmat. Veckor då jag inte kan slita blicken från bokbladen.
Den här veckan verkar bli en sådan vecka, för nu har jag äntligen insett vad det är som verkligen är roligt att syssla med och lära om.
Det är språket.
Visst är det helt underbart när man förstår hur materia fungerar, när man ser samband, och hur fantastiskt Gud skapat vår natur.Men jag har insett att det kanske inte är det jag ska ägna mitt liv åt. Matten jag skulle behöva för det kräver mer av mig än jag tycker det är roligt att ge. Då är det betydligt roligare att läsa och skriva. Att jag inte förstått det tidigare tror jag beror på att det inte alltid är så spännande. Läsandet är en del av mig jag inte alltid tänker på, ofta faller det sig rätt naturligt. Att skriva i skolan har ofta handlat att foga samman en massa smörja och klä det i en tjusig ordkostym. Därför är det så befriande att när vi håller på med litteratur på IB är det en helt annan sak. Vi tränar att se vad författaren uttrycker och på vilket sätt. Det handlar inte längre att komma med vilda gissningar som låter intressanta. Istället strävar vi efter att kunna se varför vi ser det vi ser i en text och sedan kunna sätta ord på vår upplevelse.
Det,
är verkligen spännande.
Och just nu känner jag mig alldeles jätte mycket glad när jag uttrycker mig och jag vill skriva typ tusen dikter och hundra kärleksbrev till killen jag inte har och sen några artiklar om intresasnta och viktiga ämnen och varför inte en uppsats om varför det är att leva för andra som är att verkligen leva och...  och efter det vill jag läsa böckerna jag lånade när jag var på biblioteket idag:

Bortom ljus och mörker-Lotta Thell
Martin Bircks ungdom-Hjalmar Söderberg
Tusen kvinnor och en sorg-Björn Ranelid
 
Sov gott bloggläsare, nu ska jag sjunka ner en stund i min läsfåtölj,
innan lampan slocknar och jag somnar:)