11/10 Ännu en liten dikt
En till dikt av Sebastian Johansson:
Kärleken är
Du tror att ingen gillar dig
Du tror att bara för att du är 15 år och inte haft en pojkvän så är livet slut
Du tror att du är ful för att igen har sett dig på det sättet
Du tror att du mår bättre under 5 lager som inte är du
Jag vill säga att även fast du är 15 år så finns det många som älskar dig
Jag vill säga att det finns de som har sett dig på det viset
Jag vill säga att du är älskad utan de 5 lager som inte är du
Jag vill säga att livet inte tar slut bara för kärleken
Jag vill säga att du om några år kommer inse saker som du inte visste om tidigare.
När jag läser den här dikten tycker jag om den av framförallt två skäl; den är rak och ärlig, och den uttrycker på ett fint sätt att diktjaget vill se genom de masker dikt-du sätter på sig. Att dikten blir så rak beror till stor del på det direkta språket, där ord som en vanlig femtonåring använder får beskriva de känslor nämnda ungdom faktiskt upplever. Att språket hålls enkelt gör att det skapar en närhet till dikt-du, även om det var ett par år seda jag själv kunde identifiera mig den beskrivna personen. Mina favoriter bland verserna är:
"Du tror att du mår bättre under 5 lager som inte är du" -
"Jag vill säga att du är älskad utan de 5 lager som inte är du"
Nä jag ser unga omkring mig, och när jag ser på mig själv, bär vi så många masker. Vi h´går allesammans på den här världens lögner, och litar blint på att vi behöver masker för inte bara bli sedda, men för att må bra. Tänk så lurade vi är!
Den här texten kan beskrivas somnågot av en diktanalys, vilket är precis vad jag arbetar med i sämnet svenska just nu, så det passade bra att föra in även här tycker jag. När Sebbe J ville att jag skulle publicera några av hans dikter här, kan jag ju inte göra det utan att själv kommentera dem:)
Gonatt gonatt!
Det är sant det. Många människor har fem eller sex olika beteenden, beroende på situationen. Själv har jag två, tror jag.
Men Hanna, jag tror att det är så, för att människan av din och min ålder fortfarande ska utvecklas. När man blir äldre, "finner" man också sig själv. Då respekteras man för den unika personen man är.
Jag rådar dig i alla fall att göra sakerna du tycker är intressanta och roliga, då försvinner maskerna nån gång i framtiden, jag är säker på det! Lycka till Hanna, du förtjänar det bästa :)
PS: Som du kanske kan se i min bloggadress, har jag en ny webbblogg.
Jag vet inte om vi verkligen "finner" oss själva när vi blir äldre. Se på vuxna runt om dig, vad gör de när de sminkar sig, fixar til håret, använder ett särskilt beteende för att smälta in? Tyvärr är det nog så att många slutar inte plocka på sig sina fem lager när de blir äldre, de blir bara bättre på att dölja skarvarna. Men en viss utveckling har vi nog alla:) Tack och lov, det händer en del åren efter femton:P
Ja, asså, jag hade inte tänkt på det än på det sättet. Men jag hade alltid haft känslan att gamla människor inte beter sig annorlunda mot olikt folk. Aja, människan är en komplicerad varelse :P
Har nu skaffat mig en blogg du får gärna komma förbi och titta på den
http://sebo.blogg.se/
berkligen en jatte fin dikt!:')
